Ingen har väl missat den fantastiska femtonåriga Greta Thunberg som ”skolstrejkar” utanför riksdagen varje fredag. Hon som tagit plats både på den fysiska och digitala arenan med hennes kamp för planeten och klimatet. Hon som fått massor av barn i ex Australien att också skolstrejka. Hon som pratade på klimatkonferensen i Polen. Eller ”kamp” förresten? Det är ju egentligen bara sunt förnuft och en enorm besvikelse över hur vi vuxna behandlar vår planet i jakten på att tjäna mer pengar och få mer makt. Hur vi tänker och agerar kortsiktigt och girigt. Oansvarsfullt och rent utav dumt. Dumt på riktigt.

På senare år har jag intresserat mig för och fått en del insikt i det globala matsystemet. Har flera skickliga personer i mitt nätverk som jobbar för och med att försöka förändra och sprida kunskap om lokal, regional, nationell och global matindustri. Det behövs. Är helt nödvändigt. Livsviktigt rent utav. Det globala matsystemet är troligen den sista stora industrin som står inför enorma förändringar. Ett dysfunktionellt, stort, viktigt och outvecklat system som kan och måste förändras – den perfekta mixen och förutsättningarna för disruption.

Men varför prata mat när vi pratar klimat? Det handlar väl om kolgruvor och flygresor när vi pratar klimatmål? Nja…det gör det också såklart. Men matsystemet är i sin helhet världens största bransch. Det står för 20% av global BNP (GDP). Var tredje person på planeten arbetar i och kopplat till matsystemet. Ett enormt system.

Hur har det gått för oss om vi tittar bakåt? Har vi tagit hand om och utvecklat ett hållbart matsystem? Hmm…njae…nej…absolut inte! Det är katastrof.

Några exempel: 33% av odlingsbar areal har schabblats bort de senaste 40 åren. Det finns ingen näring i jorden på många olika platser i världen längre. 75% av alla insekter har vi dödat genom bekämpningsmedel och det fortsätter med ”utrotningen”. (Tänker att det är ju lite dåligt eftersom 80% av all mat vi äter pollineras av insekter). På vissa platser i Europa har hälften av alla fåglar försvunnit som ett resultat av detta. Dåligt för ekosystemet.

38 miljoner människor dör varje år av kroniska sjukdomar. Och kroniska sjukdomar beror på maten. Vi säljer och konsumerar skräpmat. Näringsfattig processad mat. Vi äter helt enkelt fel. Och det är dyrt. Jättedyrt. Kostnaden för felnäring är ungefär 4% av global BNP. Vi bedriver sjukvård istället för att hålla oss hälsosamma eller åtminstone bedriva förebyggande hälsovård.

En tredjedel av all mat som produceras äts aldrig upp –  den slängs i någon fas i processen från jord till mage. Lite okej om det blir ny näring. Men inte okej om all denna näringsämnen eldas upp tillsammans med batterier och annat skit. För näring var ju bristvara.

Matsektorn står för 20% av alla växthusgaser. Med mera, med mera. Det finns många fler skrämmande data om hur det gått för oss.

Det har helt enkelt gått dåligt. Riktigt dåligt. Fortsätter vi på samma väg kommer vi lyckas bra med att döda planeten och alla människor. Om vi vill det. Det verkar ju nästan så.

Men vi kan ställa oss frågan – hur ska vi föda 9 miljarder människor (som vi snart är) på ett hälsosamt och hållbart sätt?

Det finns två centrala aspekter på förändringen. D v s två om vi tills vidare utelämnar frågor som absolut påverkar och påverkas, exempelvis urbaniseringen, relationen land-stad, antibiotikaresistens, spårbarhet och skövling av regnskogarna. Dessa och fler får vi prata om en annan gång – för allt hänger ihop.

Så. Den första är människans kunskap om detta usla och farliga matsystem – som om den var bättre och bredare skulle leda till mer hållbar konsumtion. Det kallas ju sedan gammalt konsumentkraft som på sikt eliminerar de dåliga aktörerna. Så fungerar ju liksom marknadsekonomin. Johan Jörgensen, ”Mr Foodtech”, menar att om alla bara slutade äta rött kött (som står för 17-18% av växthusgaserna) och åt kyckling istället skulle klimatmålen kunna nås. Vi ska inte behöva sluta äta rött kött, men vi kan äta mer medvetet, hälsosamt och hållbart. Mindre. Vi kan se på kött som ”tillbehör” istället för ”huvudnummer”. Vi kan köpa närproducerat. Vi kan ställa frågan på restauranger varifrån köttet kommer ifrån. Vi kan använda tjänster för ”andrahandsmarknadsmat” som Kharma och ResQ. Vi kan välja ekologiskt och kravmärkt. Vi kan intressera oss för näringsinnehåll och vad som är bra för mig – men kanske inte för dig. Det här gäller ju inte bara ”rött kött” såklart. Det gäller hållbar konsumtion av all mat och alla varor. Men just rött kött är en riktig bov. Och vet vi alla om det?

Och det andra är data och digitalisering. Vi kan innovation, tech och data. Och vi kan exportera svenska innovationer. Digitalisering är den möjliggörande faktorn för individualiserad mat – som gör att vi kan äta hälsosamt och hållbart. Tekniken finns redan. En hel del data också. Det är de kommersiella krafterna i det ”gamla systemet” som håller emot. Producenter och aktörer i dagligvaruhandeln. Och vi konsumenter som inte köper ”krona per näringsenhet” – utan istället ”krona per kilo vad skit som helst”. Vi skulle enkelt kunna äta både billigare och mer hälsosamt om dagens dinosaurieföretag skulle ta långsiktigt ansvar istället för att fokusera på kortsiktiga vinster. Som tur är försvinner såna här bolag över tid om de inte ställer om. Hejdå!

Vi behöver alltså förändring. Förändringen kommer ske där samhället gillar förändring kopplat till mat. Här i Sverige till exempel.

Vi är ett land med välutbildade människor. Och vi kan tech. Så låt oss i Sverige bli föredöme och föregångare i detta. Och vi alla kan börja. Nu.

Ja ja…det här borde vi verkligen prata vidare om. Men nu är det snart dags för jul och tid för njutning. Då vill vi ju tänka på annat. Men snälla, vi kan väl alla tänka på att välja hållbar bra mat under julens högtider. Och vi kan väl komma överens om att vi inte slänger mat. Och om vi ändå måste slänga lite – släng så att näringen kommer tillbaka i jorden. För näringen behövs.

Detta korta budskap täcker ju långt från allt men jag tänker att det är en fråga om kunskap, attityd och beteende. Vi borde alla försöka bli lika kloka som Greta! Och vi borde ta ansvar. Vi är vuxna människor. För Greta ska inte behöva vara besviken på oss. Informationen finns. Tekniken finns. Och vi är väl smarta nog?

God jul.

Peter Rovér